Major Burklund och futtighetspartiet lurifaxerna
E
gentligen vill man bara avfärda det med en gäspning. Klart folkpartiet även denna valrörelse skulle ge sig ut på en fisketur i främlingsfientlighetens murkna vattnen. Bara några veckor innan valet släpper Jan Björklund (eller ska vi kalla honom Major Burklund framöver?) en stinkbomb. 2002 var det språktestet för invandrare som räddade liberalerna kvar i riksdagen trots dåvarande partiledare Leijonborgs nollkarisma. Valrörelsen 2006 försökte de upprepa framgången med ett liknande förslag, men en spionskandal kom i vägen.Eftersom folkpartiet även denna valrörelse leds av en partiledare med nollkarisma och dessutom kan ställas till svars för en förd politik som ökat utanförskapet och inte gjort ett skvatt för att underlätta för vare sig invandrare eller svenskar att få jobb så var det en lågoddsare att invandrarna än en gång skulle få rycka in som slagpåsar åt röstkåta folkpartister. Och burkaförbud ligger ju lite i tiden. Det är svårt att hitta någon som är beredd att försvara detta märkligt klädesplagg. Så Major Burklund trodde kanske sig ha hittat en idiotsäker röstvinnarfråga. Men kanske är han lite för listig för sitt eget bästa?
Andra har skjutit ner Burklunds förslag redan. Andelen kvinnor som bär burka i Sverige är försvinnande liten. Andelen burkabärande elever kan nog räknas på den ena handens fingrar. Generöst skattat. Det måste vara en märklig upplevelse för dessa enstaka individer att folkpartiet vill göra dem till huvudpersoner i valdebatten. Möjligen frågar de sig om det inte finns några mer trängande problem att debattera. Att nuvarande lagstiftning dessutom redan ger rektorer möjlighet att vid behov ingripa mot elever som bär heltäckande slöja i klassrummet skulle kunna ha varit sista spiken i kistan för Burklunds trovärdighet - om han haft något av den varan.
Det där med tolerans verkar inte vara folkpartiets melodi, nuförtiden. Det är ju onekligen lite lustigt att det är just det liberala partiet i Sverige som verkar sitta på minst av den varan. Har man bara en hammare så ser varje problem ut som en spik sägs det. Major Burklund har nog bara hammare i sin verktygslåda. Stora, fina, tunga hammare som han kan dunka i skallen på skolkande skolelever och eventuella burkabärare.
Visst är det svårt att vara tolerant ibland. Burkor frestar på. Inte gillar jag det jag ser när jag går en sväng runt Stureplan heller; Paris Hilton-kopior och stekare står som spön i backen. Och när jag sätter på TVn ser jag en folkpartiledare som gör sig bäst i radio. Man kan ju bli intolerant för mindre! Vore jag lite mer liberalt lagd skulle jag kanske börja överväga tvångslagstiftning. Men även om en burka på Major Burklund skulle göra min tillvaro lite gladare så föredrar jag nog att vandra vidare på toleransens smala, svåra stig. Det blir lätt tokigt om vi ska försöka lagstifta bort alla saker vi har svårt för. Eller vad säger Major Burklund?
Det trista med folkpartiets röstkåthet är att den i slutändan riskerar att direkt drabba de som man påstår sig vilja hjälpa. Som miljöpartiets Yvonne Ruwaida påpekar:
"Ett förbud innebär i värsta fall att dessa kvinnor tvingas välja mellan utbildning och självförverkligande å ena sidan, och familjen med dess sociala trygghet å andra sidan."
AB 1,
