Rävspelet kring Julian Assange


M

änskligheten har väl inte direkt visat sig från sin bästa sida de senaste veckorna apropå Julian Assange och Wikileaks. Och jag snackar inte bara om det uppenbart kräkframkallande: att högerpolitiker (och en hel del liberaler) i USA kräver att Assange ska lönnmördas eller (i bästa fall) slängas i nån helvetisk fängelsehåla som Guantanamo, som avskräckande exempel för andra som kan läcka för det amerikanska imperiet pinsamma hemligheter. Inte blir man särskilt uppmuntrad av det amerikanska folkets reaktion heller - uppenbarligen föredrar rätt många regeringens lögner och dimridåer framför sanningen och skjuter gärna budbäraren. Detta var väl mer eller mindre väntat om man har någon inblick i hur den amerikanska politiska indoktrineringen genom massmedia fungerar. Till skillnad från exempelvis europeiska media, som gett innehållet i läckorna åtminstone en del av uppmärksamheten, så satte deras amerikanska kollegor igång med karaktärsmordet på Julian Assange från dag ett. Skillnaden mellan den amerikanska propagandamodellen och den f.d. sovjetiska är väl mest att det amerikanska folket fortfarande tror på vad deras politiska kommissarier säger.


Dessa reaktioner var tyvärr rätt förutsägbara. Men jag blev lite förvånad över hur snabbt många i Sverige och andra länder radade upp sig i tvärsäkra led och började skjuta på varandra. Feminister som såg en chans att göra en viktig poäng: att alla kan vara våldtäktsmän, såg helt plötsligt inga som helst konstigheter i att Assange blir jagad av Interpol för ett ringa sexbrott - som han inte ens åtalats för än. En del Wikileaksanhängare (och en hel del  feministhatare) drog genast drastiska slutsatser om konspirationer och de två inblandade kvinnornas motiv. Som så ofta verkar internets snabba informationsöverföring mest bara leda till förhastade slutsatser och offentliga spottstockar.


En av de mer nyktra analyserna hittade jag hos den amerikanske statistiknörden och bloggaren Nate Silver:


"The initial warrant in the case against Mr. Assange had been issued in August. But it was  revoked the next day, due to what the lead prosecutor cited as a lack of evidence. It was only last month – just as WikiLeaks was preparing to release a set of confidential diplomatic cables – that Sweden again issued a warrant to detain him.

After turning himself in to the authorities in London, Mr. Assange was initially denied bail (although he has since been awarded it) — which is particularly unusual given that Swedish authorities have still not formally charged him with a crime, but merely want to bring him in for questioning. Most unusually still, Sweden had issued an Interpol red alert for Mr. Assange’s arrest, something they have done for only one other person this year accused of a sex crime: Jan Christer Wallenkurtz, who is suspected of multiple cases of sexual assault against children. 

The handling of the case has been highly irregular from the start, in ways that would seem to make clear that the motivation for bringing the charges is political.

Does that mean, however, that the underlying charges themselves are spurious, trumped up, outright false, or otherwise dubious? (Some have speculated, for instance, that Mr. Assange may have been entrapped.) No, not for certain, of course — but it does have an impact on the probabilities."


Det går inte att bortse från det politiska sammanhang som Assangemålet utspelas i. Alldeles oavsett om våldtäktsanklagelserna mot honom är sanna eller falska så förefaller det som om de utnyttjas i ett större rävspel. De svenska myndigheternas agerande är mycket märkligt.


Just nu maler kvarnarna på högvarv i Washington för att hitta en åtalspunkt mot Assange som gör det möjligt för USA att begära honom utlämnad. Det är ingen lätt uppgift, med tanke på att han inte brutit mot några lagar genom att publicera läckt information från en insiderkälla - vilket journalister gör regelbundet. Men med tanke på det enorma politiska tryck som den amerikanska makteliten utövar för att få honom oskadliggjord är det rätt troligt att det raskt snickras ihop någon förevändning. Befinner sig då Assange i svenskt förvar så ger jag inte mycket för hans chanser att slippa bli utlämnad - trots att USA är ett land som tillämpar tortyr och att ett utlämnande därmed skulle strida mot Genevekonventionen. Men säg det till de egyptierna som vi hjälpte CIA att skeppa iväg till tortyrhålorna 2001.


Jag vet inte om det gör mig till en tokig konspirationsteoretiker, men jag har tyvärr inte alltför svårt att föreställa mig att den svenska regeringen redan vikt ner sig för USA och lovat att göra allt som står i dess makt för att sätta klorna i Julian Assange. Den brittiske journalisten John Pilger har vid upprepade tillfällen hävdat att målet mot Assange togs upp av göteborgsåklagaren Mariann Ny (efter att ha lagts ner i brist på bevis av överåklagaren i Stockholm) efter påtryckningar från en svensk högerpolitiker. Vem det skulle vara har jag än så länge inte sett några uppgifter om, men rimligtvis Beatrice Ask eller Carl Bildt.


Oavsett vad man tror om våldtäktsanklagelserna mot Julian Assange så borde väl alla kunna enas om att den roll våra myndigheter spelat här är utomordentligt suspekt? Om det kan bevisas att vår svenska regering konspirerat för att hålla en man som ännu inte åtalats för något brott i fängsligt förvar för att underlätta en konventionsstridig utlämning till USA i ett senare skede så är det väl århundradets rättsskandal?


Uppdatering: Läs gärna Glenn Greenwalds och the Guardians artiklar om den tortyr som Bradley Manning, den insiderkälla som läckte det material som blivit Cablegate, nu utsätts för i amerikanskt militärfängelse. Syftet med den grymma  behandlingen verkar vara att tvinga fram något slags erkännande som kan användas för att komma åt Julian Assange och Wikileaks.

Ab 1, DN 1, 2, 3, 4, 5, 6, SvD 1, 2, 3,


Kommentarer

  • Larscha säger:

    Jag tror, att om alla kort kommer på bordet i fallet med Assange och kvinnorna, så får Noam Chomsky och Edward S.Herman ytterligare belägg för sin geniala tes eller uppställning av "propagandamodellen".



    http://en.wikipedia.org/wiki/Propaganda_model



    Wikileaks (och Assange) har en annan modell. Organisationen bygger på ideal om människors grundläggande rättigheter och är oberoende av ekonomiska och politiska intressen. De är en liten grupp människor som driver en organisation utan vinstintresse - det är ingen bra konkurrent till det fåtal borgerliga näringslivsintressen som äger de flesta utav våra TV-kanaler och tidningar!



    Innan anklagelserna mot Assange kom fram hade Wikileaks dessutom blivit en maktfaktor att räkna med i världspolitiken. Att ha kontroll över vilken information som levereras till massorna är i IT-samhället en av de viktigaste maktmedlen. Wikileaks har lagt sig i, och i viss omfattning tagit över, denna kontroll av information.



    Det är klart att en sådan organisation måste förstöras på ett eller annat sätt! Annars hotas "status quo".



    Den granskande oberoende journalistiken har varit död länge! Wikileaks har fått liket att röra på sig...hur ska vi göra för att defibrillera den?

    2011-02-14 | 13:59:03
  • Staffan säger:

    Bra fråga! Jag tror att vi skulle behöva utveckla nya media, maktkritiska media, som inte faller in i den vanliga kommersiella logiken. i USA finns en del exempel på det. De har framförallt varit smartare än den svenska vänstern när det gäller att utnyttja internets nya möjligheter.



    Propagandamodellen är för övrigt helt oumbärlig om man vill förstå hur våra kommersiella media fungerar, även i Sverige. Men det blir övertydligt om man tittar på amerikanska media!

    2011-02-14 | 14:07:03

Kommentera inlägget här:







Twingly Blog Search link:http://homopoliticus.blogg.se/ sort:published


Netroots - Socialdemokraterna



Politik bloggar