Opinionsmätningarna börjar dugga tätare nu, och värre lär det väl bli framåt valet. Man ska alltid ta dem med en nypa salt. Vilda svängningar i opinionerna, som är svåra att förklara utifrån det politiska skeendet, handlar nog troligare om problem med mätmetoderna än väljarströmmar. Idag i Demoskop har till exempel de rödgröna nästan tappat sitt tidigare imponerande försprång på dryga nio procent. Vilket nog snarare handlar om att den tidigare siffran var tilltagen i överkant, eller att den nya förändringen är det, eller både och.

En intressant tendens som anas i flera mätningar är att rasistpartiet nu, när de för tillfället inte står i daglig fokus i nyhetsbevakningen, kryper tillbaks under fyraprocentspärren där de här hemma. Sverigedemokraternas framgångar förra året var en mediabubbla. När bubblan imploderar pyser också en stor del av väljarstödet bort. Men lita på att rasistpartiet och deras nyttiga idioter i media kommer att göra sitt bästa för att återföra dem till strålkastarljuset; med burkadebatter, förfuskade  nätomröstningar, kissnödiga förfäranden om att partiet "utesluts" från debatter med riksdagspartierna, och TV-reklamkampanjer specialdesignade för att väcka anstöt och därmed mer buzz.

Striden är inte på långa vägar vunnen än. Men en fråga jag ställer mig är; när fick senast ett parti den sortens mediaplattform som rasisterna getts sedan 2006, UTAN att det ledde till ett lyft i opinionen som åtminstone garanterade en riksdagsplats? Kanske det svenska folket faktiskt inte vill ha extremhögern i riksdagen, även om media insisterar?

Annars verkar centerpartiets kräftgång intressera både media och bloggare. Jag tror att vi kan se fram emot ett utomordentligt dåligt val för centern den här gången. Partiet har förlorat sin själ. Dess ministrar kompromissar bort hjärtefråga efter hjärtefråga och ljuger friskt för att täcka över. Partiets frihetligt profilerade unga stjärnor grät krokodiltårar och tryckte på JA-knappen vid FRA-omröstningen. Partiledaren framstår som osympatisk och feg, och lovar att hon ska "ta hand om" riksdagsledamöter som vågar tänka självständigt. Vad finns det att gilla, ärligt talat? "Stureplanscentern"?