Det är ju otroligt fel att massmedia används för att kampanja för politiska partier. Om de kampanjar för politiska partier till vänster om mitten alltså. När Expressen flippar ur helt och använder sina löpsedlar och förstasidor som valannonser för alliansen är det inte upprörande alls. Det är helt normalt och inget att hetsa upp sig över.

Vi i vänstern  har länge pratat om högerns enorma mediamakt. Det faktum att 90 procent av alla tidningar i Sverige står till höger om mitten, och att även public service-TV allt oftare anpassar sig till den dagordning som borgerliga ledarskribenter och politiska reportrar sätter. Den här valrörelsen tror jag har öppnat ögonen på många som inte tidigare reflekterat över vilka det är som styr våra politiska samtal. Den är ytlig och personfixerad menar många. Det är inte en slump! Borgerlighetens politiska strateger och deras kompisar på tidningsredaktionerna vet mycket väl att det är högerns partier som vinner när valet görs till en tävling om vilken partiledare som ser bäst ut i TV. När den politiska diskussionen krymper till att handla om vem som kan sänka skatterna mest för pensionärer eller vem som är bäst på att smörja den välmående medelklassen i Stockholms innerstad och villaförorter med pigavdrag.

Det är intressant att se vad som händer när någon liten regeringskritisk skärva ändå slipper igenom filtret. Uppdrag Gransknings program om hur våra importerade baltiska pigor lever orsakade ett ramaskri från högerns sympatisörer. Tysta ner! Täpp till! Håll igen! Vi skiter väl fullständigt i om folk tvingas lämna sina barn ensamma för att pigjobba åt oss i Sverige med arbetsförhållanden från 1800-talet! Det viktiga är att inga dåliga nyheter ska få regna på Den Käre Ledaren Reinfeldts valrörelse! Det intressanta är inte att överläkaren från Mora manglats av försäkringskassan som tvingar honom, en överläkare som arbetar 75 procent, att ta ett jobb på Samhall. Det enda vi vill veta om Jörg Teichert: Är han sosse?

I takt med att allt mer av det politiska samtalet flyttar över till media så blir också dess politiska slagsida åt höger alltmer avgörande. Oavsett valutgången om två veckor så tror jag att vänstern och arbetarrörelsen måste dra slutsatser av hur 2010 års valrörelse urartade. Om det någonsin varit en hållbar strategi att hoppas på att högermedia ska vara sjysst och inte använda sina filter och megafoner för att störa ut oss alltför mycket, så är de dagarna förbi nu. Kanske dags för nya media, och nya former för politiska samtal med vanliga människor? Det räcker med att stå ett par timmar i en valstuga för att se att det finns ett stort sug ute bland folk efter såna samtal.  Det är logiskt: Människor tröttnar på att vara passiva mottagare. På att Expressens förstasidor skriker dem i ansiktet varenda dag. På de borgerliga morgontidningarna raffinerade kampanjande. På Lena Mellins svammel i Aftonbladet. Till syvende och sist är valet deras och vårt, inte mediaeliternas.