FEM SKÄL TILL VARFÖR ALMEGA JUST SKÖT SIG I FOTEN

D

et förslag om att begränsa privata vinster i välfärden som LO nyligen presenterade var tamt. Det överlämnar i praktiken beslutet till varje kommun: Den kommun som vill fortsätta ge Carema skattepengar för att väga mormors kissblöjor kommer att kunna göra det. Och Carema kan plocka ut hur mycket vinst de vill om så är kommunens vilja. Det räcker med att kommungubbarna skriver ett litet papper med en motivering till varför de vill att deras skattebetalares pengar ska gå till Caremas bankkonto på Jerseyöarna istället för till kommunal vård, skola och omsorg. Det kommer troligen de allra flesta blå kommuner i landet att göra, och med tanke på socialdemokratins velande i frågan, också en hel del röda kommuner.
 
 
    Ändå har LOs förslag fått välfärdskapitalisterna att bli rosenrasande. Minsta antydan om att deras vinster kan komma att begränsas, om så bara i vissa kommuner, ses som en krigsförklaring. Idag kommer motoffensiven från välfärdskapitalisternas intresseklubb - Almega. Och det är EU och EU-rätten de försöker använda som hävstång för att kunna fortsätta bända sig in på den lönsamma skattefinansierade välfärdsmarknaden.
 

    Det är mindre lyckat av flera anledningar:
 
 
    1. Sverige är redan idag ett av de allra mest sönderprivatiserade länderna i EU. Det är svårt att hitta länder där privatiserings- avknoppnings- avreglerings- och utförsäljningsrasieriet gått lika långt. Det blir svårt för Almega att förklara varför EU ska tvinga just Sverige att förbli unionens nyliberala experimentverkstad mot vår vilja, när andra medlemsstater utövar en långt striktare kontroll över sina skattepengar.
 
 
    2. EU-juridiken är, som LO-juristerna skriver idag i SvD, inte så glasklar och tvärsäker som Almega vill låtsas. Det handlar om en balansakt mellan statlig och unionsmakt där makten över välfärdsfrågorna än så länge i huvudsak ligger kvar hos nationalstaterna. LO-juristerna:
 
    "Domstolens praxis hittills visar att det är fullt tillåtet för medlemsstaterna att bestämma att företag inom välfärdssektorn inte ska få dela ut vinst."
 
 
    3. Om EU-domstolen mot förmodan skulle försöka tvinga Sverige att fortsatt ge välfärdskapitalisterna fri etableringsrätt, med våra skattemedel som betalning - som sagt en extrem nyliberal modell som inte tillämpas i övriga EU - tror inte Almega då att det skulle få politiska konsekvenser? EU-motståndet är växande i många medlemsländer. Storbritannien ska folkomrösta om EU-medlemskapet om premiärminster Cameron får som han vill. I Sverige har Jonas Sjöstedt krävt en omförhandling av villkoren för vårt medlemskap i Unionen. Tvingar EU på Sverige en djupt impopulär nyliberal välfärdsmodell så kan det nog bli startskottet för en debatt om utträde.
 
 
    4. Än så länge har Almega socialdemokratin på sin sida - inoffociellt. Den nuvarande partiledningen har tagit strid för fortsatta vinster i välfärden, mot sina medlemmar, mot LO och mot vänsterpartiet. Uppenbarligen hoppas Stefan Löfvén att diskussionen om vinster i välfärden ska självdö innan valet 2014. Han hjälps inte av att Almega offentligt skickar ut EU-domstolen som torped för att vrida om armen bakom ryggen på honom. Istället riskerar Almega att sabotera den Löfvénska planen för hur vinstfrågan ska hanteras. Om hans "linje två" i vinstfrågan verkar omöjlig, är Almega då så säkra på att opinionen i samhället och i de politiska partierna inte med automatik kommer att göra "linje tre", totalt vinststopp, oundviklig?
 
 
    5. Det är politik, inte juridik, som ska avgöra vilka politiska vägval vi gör. Det tycker nog de allra flesta svenskar. När Almega nu försöker ångvälta över politiken med juridiska finter riskerar de att komma på kant med den allmänna opinionen och framstå som profithungriga tricksare.
 
 
Bild: Robert Nyberg
 
 
SvD 1, DN 1, 2, 3, AB 1, 2, 3,
 
 
 
 
 
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här:







Twingly Blog Search link:http://homopoliticus.blogg.se/ sort:published


Netroots - Socialdemokraterna



Politik bloggar