Husmark-Pehrssoneffekten kickar in
Uppenbarligen tyckte inte väljarna att det var en bra idé att tvinga ut svårt sjuka på den öppna arbetsmarknaden. Nu börjar effekten av de senaste veckornas debatt om regeringens försämringar av sjukförsäkringssystemet slå igenom på allvar: Oppositionen leder i den senaste opinionsmätningen med elva procent!
Att socialförsäkringsminister Husmark-Pehrsson försökt skylla ifrån sig på Försäkringskassan, och ljugit oss rakt upp i ansiktet, har nog inte gjort saken bättre. Det är en jävligt märklig ordning; vi har en högerregering som systematiskt klipper sönder trådarna i det alltmer trasiga sociala skyddsnätet, och när de konfronteras med effekterna av sin politik; cancersjuka som tvingas avbryta behandlingar för att börja söka jobb, så skyller de på tjänstemännen. Som såklart svarar att de bara genomför den politik som regering och riksdag klubbat igenom.
Hade vår statsminster haft lite stake så hade han ryckt ut till sin ministers försvar i det här läget, inte bara gömt sig och låtit henne ta smällen för den politik som alla högerpartier gemensamt beslutat om.
Lite trist att vänsterpartiet inte gynnats av debatten om den försämrade sjukförsäkringen, med tanke på att det var Lars Ohly som tryckte på larmknappen till att börja med, och att det är vänstern som har den vettigaste politiken på området. Sossarnas Veronica Palm har visserligen gjort ett bra jobb med kritisera högerregeringens dumheter, men frågan är vad partiet egentligen själv vill göra med sjukförsäkringen?
Johan Ehrenberg och Sten Ljunggren passar på att påminna om att sjukförsäkringssystemet faktiskt är ett försäkringssystem, som löntagarna själva betalat för, och som dessutom går med överskott. Vilket kan behövas. Många har nog en felaktig bild av ett system som dignar under bördan att försörja en massa lata simulanter som hellre är ute och promenerar med jycken än går till jobbet. En bild som regeringspartierna såklart gillar, eftersom den underlättar för dem att hacka på med storyxan.