Ett av de stora mysterierna i svensk politik är varför de borgerliga, speciellt moderaterna, anses vara lite bättre på det där med ekonomi än vänsterblocket. Inte bara för att deras standardsvar - nästan deras enda svar - på alla problem är "sänk skatten". De gånger borgarna fått chansen att styra och ställa så har resultatet, med ekonomiska mått mätt, varit katastrofala. 90-talets lågkonjunktur lyckades de förvärra till en regelrätt depression genom att göra precis fel saker vid precis fel tillfälle. Efter det borgerliga äventyret på 70-talet fick vi devalveringarna. 80-talets katastrofala avregleringar, som visserligen genomfördes av sossarnas kanslihushöger, påhejades ivrigt av borgerlighetens ekonomiska "expertis".

Sedan 2006, då alliansen anlände till ett dukat bord, dignande av överflöd i statskassan, har den svenska ekonomin rasat ihop som ett korthus. Enorma överskott har genom ofinansierade skattesänkningar bytts till enorma underskott och den svenska ekonomin krympte 2009 med hisnande 5,7 procent.

Och vi ska inte ens snacka om hur "arbetslinjen" landat i massarbetslöshet som snart når tvåsiffriga belopp.

Frågan är vad borgerligheten alltså anses vara bra på? Välja rätt slipsar till middagsbjudningen med Wallenbergarna? Eller är det här bara ett till fall av politiskt spinn som överröstar verkligheten?

Förmodligen det senare. Och frågan är om inte moderaterna drabbats av spinnhybris. Deras förvalskampanj ska visst kretsa kring "rättvisa". Man ser framför sig hur Schlingmann, Borg och Reinfeldt kläcker idén på krogen en sen blöt kväll:

- Reinfeldt: Vad säger ni om att verkligen reta upp rödingarna i år, och genomföra en förvalskampanj på temat "rättvisa"?
- Borg: Me like, det är stake i det.
- Schlingmann: Är det inte lite grann att utmana ödet? Nog för att journalisterna låtit oss komma undan med "arbetslinjen", men rättvisa? Tänk om nån gammal proggare på Rapport börjar gräva fram inkomststatistik?
- Reinfeldt: Väljarna bryr sig för fan inte om statistik! Det är kommunikation det handlar om! Jag lägger mitt huvud lite på sned och tittar allvarsamt in i kameran. Murvlarna blir så till sig att de glömmer sina följdfrågor.
- Borg: Höhö Freddan, du är grym på det där. Jag drar till med några lösryckta ekonomismer. Ingen jävel törs ifrågasätta en finansminster på hans eget område.
- Schlingmann: Det är ballsy, inget snack om det. Men jag är lite orolig över en backlash ändå. Gatloppet efter sjukförsäkingsreformen har vi inte råd med en gång till. Folk är förbannade.
- Reinfeldt: Äh, folk! Let them eat cake! Folk i det här landet är mentalt handikappade, det har jag sagt länge. Vi måste se till att förvirra dem tillräckligt mycket bara. Vad tror ni om ett namnbyte: "Gröna Arbetarpartiet Moderatdemokraterna (de sociala)"? 
- Borg: GAM(s)? Ja nog fan är det förvirrande. Men inte så catchy. Vad sägs om gamla hederliga "Socialmoderaterna"?
- Schlingmann: Nää, för urvattnat. Det måste vara längre och krångligare, så att folk ger upp halvvägs. Ungefär som när Borg pratar ekonomi.
- Reinfeldt: OK killar, då uppfattar jag det som att vi är överens: Vi snor en till av rödingarnas paroller mitt framför näsan på dem, och byter namn! Lyckan ler mot den djärve har jag alltid sagt! Glömskan ska vara vår vän. Det brukar den vara!

intressant.se

Läs även andra bloggares åsikter om Moderaterna, rättvisa, Fredrik Reinfeldt, Anders Borg, Per Schlingmann, spinn