don Munkhammar: Ont det gör ont!
Det gör ont att rösta på vänsterpartiet, det ska väljarna få veta. Den olycksalige Johnny Munkhammar, som gillar norska rasister, rycker ut med blankt stål för att dräpa den kommunistiske draken medan fortfarande tid är. Snart sitter Lars Ohly i regeringen, och inleder Sveriges omstöpning i Nordkoreas avbild. I en artikel fullpepprad med "talking points" alltså låtsasargument tänkta att övertyga de lättlurade, försöker Munkhammar solka ner vänsterpartiet maximalt, och i förlängningen Mona Sahlin, men inser inte att om man spottar i motvind så kommer loskan tillbaks i ansiktet. Munkhammar är inte Sankt Göran, drakdödaren, utan en don Quijote, riddaren av den sorgliga skepnaden, som jagar väderkvarnar.
Några citat:
Notera det diffusa "vanlig inkomst". Vill man skrämmas så är det ju smart att måla med bred pensel. Som vi kunde höra i Agenda förra söndagen så har moderaterna, det parti som don Munkhammar kandiderar för, beställt en rapport från Riksdagens Utredningstjänst om hur vänsterpartiets ekonomiska politik utfaller. En rapport som Reinfeldt snabbt slängde i papperskorgen eftersom den visade att hälften av svenskar folket, den hälft som tjänar minst, får mer kvar i plånboken. Den hälft som tjänar mest får betala mer i skatt, som används till att förbättra den offentliga sektorn och reparera de hål i våra trygghetssystem som moderaterna och satellitpartierna rivit upp under sin regeringstid.
Vi vet också sedan länge att det svenska folket står bakom den svenska välfärdsmodellen, där skatter är ett instrument för rättvis fördelning och för solidaritet. Det är där don Munkhammars verkliga problem ligger. Vänsterpartiets ekonomiska politik är mycket bättre i fas med svenska folket än hans egen toknyliberalism. Detta inser han, och övergår till att prata gamla nyheter och hjärnspöken.
Vänsterpartiet arbetade för rösträttsreformerna som gav alla människor i Sverige, män som kvinnor, fattiga som rika, en möjlighet att säga sitt om hur vårt land ska styras. I samarbete med socialdemokrater och folkpartister INFÖRDE alltså vänsterpartiet demokrati i Sverige, och gissa vilka som var emot? Just det, Johnny Munkhammars parti. Jarl Hjalmarsson, f.d. moderat partiledare, menade att det var partiets uppgift att "mala sönder den demokratiska ideologin".
Men man ska inte fastna i don Munkhammars retoriska träsk. Visst har vänsterpartiet och dess föregångare begått historiska misstag. Bland annat genom att upprätthållla kontakter med kommunistiska partier vars syn på demokrati lämnade mycket att önska, för att uttrycka sig milt. Få partier klarade sig ur det turbulenta 1900-talet, med dess krig och revolutioner, utan att begå misstag.
Jag är för min del beredd att förlåta moderaterna för deras kamp mot rösträtten och alla andra demokratiska reformer och välfärdsreformer som arbetarrörelsen och vänstern infört i Sverige, liksom deras ibland intima umgånge med nazister och fascister. Jag är också beredd att förlåta centerpartiets naziflörtande på 30- och 40-talet. Jag är beredd att förlåta att sossarna i samarbete med svensk borgerlighet satte vänstermänniskor och antinazister i interneringsläger under andra världskriget, prydligt insorterade i väntan på en tysk inmarsch. Jag kan också till nöds förlåta borgerlighetens vurm för Pinochets Chile, apartheiderans Sydafrika, och alla andra fascistiska diktaturer som man stött i mer eller mindre tydliga ordalag, i "antikommunismens" namn.
Det har flutit en del vatten under broarna sedan dess, partier förändras och ansvariga byts ut. Vänsterpartiet har lärt sig av sina misstag, och sätter mänskliga rättigheter och demokrati överst på prioriteringsklistan när man letar internationella samarbetspartners. Men vad gör borgerligheten? Samarbetar med latinamerikanska fascister i Honduras! Skickar pengar till krigsförbrytarna i Israel! Exporterar övervakningssystem till diktaturens Libyen! Skickar svenska trupper till USAs krigande i Afghanistan (och hade det varit upp till major Björklund, även till USAs oljekorståg i Irak, som kostade en dryg miljon irakier livet)!
Återigen lömskt glidande formuleringar. "Mycket tyder på". Vaddå? Men don Munkhammar inser att Gudrun Schyman är omtyckt. Listigt alltså att försöka ställa henne mot dagens vänsterparti, utan att besvära sig med att ge några detaljer.
Jag fick skumma partiprogramet länge innan jag hittade hänvisningen till marxistisk teori, som ska användas "kritiskt och prövande". Tänk den dag då don Munkhammar börjar inta en kritisk och prövande hållning till sin nyliberale husgud Milton Friedman!
Partiprogrammet är på sina håll lite luddigt, det gäller också den biten som skissar på en framtida socialistisk, demokratiserad ekonomi. Man anar olika viljor som kompromissats ihop. Här är ett nyckelavsnitt:
"Valet mellan socialism och kapitalism är inte ett val mellan plan och marknad. Varje modern ekonomi behöver såväl planering som marknadsmekanismer.
Dagens kapitalistiska ekonomi är kraftigt planerad och centraliserad. Planeringen sker dock utifrån enskilda kapitalägares behov. I ett socialistiskt samhälle ersätts kapitalismens odemokratiska styrning av företag, koncerner och karteller med demokratiskt framarbetade
riktlinjer för ekonomins utveckling."
Det här är nådastöten för don Munkhammars trovärdighet, om han nu någonsin haft mycket av den varan.
- "Vänsterpartiet har en totalitär syn på samhället och demokratin. Staten ska uttolka majoritetens vilja, och individens rättigheter skall inskränkas. Den svenska demokratin skall förändras i grunden och ersättas av ett kollektivistiskt system."
Återigen vaga hotbilder målade med breda penslar. Vänsterns partiprogram talar om vikten av att värna den parlamentariska demokratin som arbetsrrörelsen införde i vårt land för hundra år sedan. Man kan såklart kalla den "ett kollektivistiskt system" eftersom det ger en majoritet makten att förändra samhället, mot en minoritets vilja. Men det vore intressant att höra vad Johnny Munkhammar har för alternativa idéer! Är han, liksom en del andra högerdebattörer, sugen på att återinföra graderad rösträtt, där den som tjänar bäst/äger mest också får flest röster?
Mer: Alliansfritt Sverige, Lista.se, Politik & Poesi, Lasses Blogg, Johannes, HBT-sossen, Emil Broberg
Läs också Mats Einarsssons eleganta replik!
Och när vi ändå pratar om Nordkorea, varför inte läsa mer om landets "käre ledare", som han kallar sig, Kim Jong Il: "Åtta sjuka fakta om världens bäste diktator"?