SD-avslöjandet som kom av sig


D

et var en rätt tunn soppa som SVT hade kokat ihop igår i sitt reportage om Sverigedemokraternas första 100 dagar i Riksdagen. Ett program som det flaggats mycket för hela veckan - med den antydda vinkeln att de övriga partierna svikit sina löften att inte låta rasister påverka den svenska politiken - landade till slut i att partiet fått inflytande i en omröstning om storleken på regeringskansliet. Eller missade jag något? Däremot glömde programmakarna vad jag såg att påpeka att partiet röstat med regeringen i nio av tio omröstningar, som det extremhögerparti de är. Inga vågmästare alltså, lika lite som moderaterna är ett vågmästarparti. Reportaget lät oss se att den där Ekroth inte verkar vara nån trevlig kille, och att SDs ledamöter flinar elakt i kammaren när andra talar. Uppenbarligen gillar hela SDs riksdagskansli dålig musik. En moderat påpekade att Jimmie Åkesson bara är den gemytlige frontfiguren för ett gäng hårdföra högerextremister. Vad är nytt med detta?


Det har gjorts en jäkla massa reportage - skrivna och för TV - om SD de senaste åren. Och det blir mest pannkaka av allting. Redaktionerna verkar inte kunna bestämma sig. Möjligen skulle de vilja göra ett avslöjande raffelreportage som drar ner byxorna på rasisterna och naglar fast dem med deras egna citat. Det vore inte svårt. Samtidigt vågar de inte sticka ut hakan för långt av rädsla för att framstå som partiska. Följden blir att SD serveras en massa gratis uppmärksamhet och tillfällen att prata om sin politik som övriga partier bara kan drömma om, men slipper undan den ettriga granskning de förtjänar. De ges ett frikort för extremism. Eller vad ska man säga om ett parti vars pressekreterare kan twittra "Äntligen!", efter att en självmordsbombare försökt spränga en jävla massa människor i luften på en fullpackad Drottninggata - och sitta kvar? Hade "Bruunis" jobbat åt en annan partiledare än Jimmie Åkesson hade hon varit rökt bara timmarna efter sitt skadeglada twittrande. Moderaternas Ulrika Schenström - minns ni henne? - åkte ut med huvudet före efter att ha tagit några öl på arbetstid. Är det politiskt korrekta i SDs fall att inte låtsas om deras åsikter?


Niklas Svensson på Expressen sade i reportaget att Sverigedemokraterna är det parti som är svårast att kontakta och kommunicera med. De verkar ha ett ogint förhållande till massmedia. Frågan är varför, med tanke på att de kan tacka just den ständiga, valhänta mediauppmärksamheten för sina riksdagsplatser.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:







Twingly Blog Search link:http://homopoliticus.blogg.se/ sort:published


Netroots - Socialdemokraterna



Politik bloggar