Astrid Lindgren om SD (nästan)
I
en kommentar från signaturen "Sunshine Blind" så fick jag chansen att läsa denna gamla pärla från vår käraste barnboksförfattare, där hon med kraft tar avstånd från allt vad nationalism och skillnadstänkande heter! Att vårt främlingsfientliga parti försökte lägga beslag på Astrid Lindgrens minne, som jag skrev om i mitt förra inlägg, är bortom skamlöst, sanslöst! Så här skrev hon (ur ett privat brev från 1957):"Det var hårt och bittert att höra för den som avskyr all nationalism så innerligt som jag gör. Jag trodde du visste det. Jag trodde du visste, att jag ogillar allt indelande av människor efter nationer och raser, all sortens diskriminering mellan vita och svarta, mellan arier och judar, mellan turkar och svenskar, mellan män och kvinnor. Ända sedan jag var så stor att jag kunde börja tänka självständigt har jag tyckt illa om det blågula fosterländska storsvenska, allt det där om ”kommer någon våra fjäll för nära, då mulnar det i Svitiod”, det förefaller mig lika avskyvärt som Hitlers tyska nationalism. Någon patriot har jag aldrig varit. Vi är alla människor – det har varit mitt speciella patos här i livet."
Tack Astrid, än en gång!DN 1, 2, 3, SvD 1, 2, 3, 4, SVT 1, 2,
Bloggadress: http://johannesc.wordpress.com