Efter kongressen
N
yss hemkommen från v-kongressen i Uppsala och min hjärna känns som messmör. Så korvstoppad med politik att det rinner ut genom öronen. Det var helt klart överoptimistiskt att tro att jag skulle hinna blogga från kongressen, kan jag ju konstatera i efterhand. Jag väntar med att skriva något längre tills imorgon när intrycken har hunnit smältas. En sak kan jag redan säga: Det är ett stort privilegium för en politiknörd som mig att få delta på en partikongress. Att få se och delta i praktisk, tillämpad demokrati kan både kännas smått euforiskt, och få en att känna sig väldigt ödmjuk. Och jag tror att vänsterpartiet - kanske förvånande för några med tanke på den nidbild som högern gärna sprider - är ett av de mest demokratiska, om inte det mest demokratiska partiet i svensk politik. Med det inte sagt att allt är perfekt. Men det återkommer jag till. Mitt helhetsintryck från dessa dagar är hursomhelst att vänsterpartiet mår bra. Förvånanvärt bra faktiskt! Partiledarstriden hade kunnat vara uppslitande och jobbig, men blev tvärtom en chans att visa upp fyra fantastiska kandidater i konstruktiva politiska diskussioner för en större allmänhet. Jonas Sjöstedt vann den avgörande omröstningen - till min stora glädje - men alla fyra kandidater är på sitt sätt vinnare och mest av allt partiet. Lita på att andra kommer att försöka kopiera oss!Nu är grunden lagd. Det verkliga jobbet återstår såklart. Jag kommer glatt att bidra med allt jag kan. Jag åkte till kongressen med fjärilar i magen, osäker på vad som var att vänta. Men på vägen hem kändes det betydligt lättare att andas. En tyngd har fallit från bröstet, vänstern mår bättre än på länge och färdriktningen pekar åt helt rätt håll. Och tur är väl det för mitt kära hemland Sverige är på väg käpprätt åt helvete.
(Konstigt nog, eller kanske inte så konstigt egentligen, verkar de intressantaste analyserna av v-kongressen komma från gröne Birger Schlaug, som jag alltid varit lite svag för. Läs t.ex. detta!)
Mer bloggat: Utmärkta delegationskamraterna Rosa Lundmark, Karl Johan Rahm, och Rättvisa, Jonas Sjöstedt, Jinge, Fredrich Legnemark, Erik Edwardsson,
