Jobbskatteavdrag

Syfte: Sänkt skatt på arbete skulle göra det mer lönsamt att arbeta och sänkta lönekrav ge fler jobb.

Effekt: Osäker, men sannolikt positiv.

I en genomgång av Insti­tutet för arbetsmarknads- och utbildnings­utvärdering (IFAU) blev slutsatsen att det inte går att dra några säkra slutsatser av effekterna. IFAU-forskaren Anders Forslund anser dock att det finns starka indicier för att reformen ökar sysselsättningen. Han nämner att fler över 65 år jobbar liksom att arbetslösheten inte utvecklats lika dramatiskt som under 1990-talskrisen. Även Finanspolitiska rådet drar slutsatsen att jobbskatteavdraget ökar sysselsättningen.

Restaurangmoms

Syfte: Halveringen av restaurangmomsen skulle öka sysselsättningen i en bransch där många ungdomar och invandrare arbetar.

Effekt: Osäker.

Restaurangbranschen hävdar att 6 000 nya jobb skapats, men experterna tvivlar på att sänkningen skapar fler jobb i ekonomin som helhet. Finanspolitiska rådet menar att sänkningen är ineffektiv och kan uppfattas som ett branschstöd. I sin granskning skriver rådet att beräkningarna för hur effekterna av reformen är överskattade.

Flera större utvärderingar är på gång.

Nystartsjobb

Syfte: En subventionerad anställning som ska få tillbaka dem som varit arbetslösa i mer än tolv månader i arbete.

Effekt: God. Minskad arbetslöshet, fler jobb.

I november arbetade 41 315 i nystartsjobb. En rapport från IFAU visar att långtidsarbetslösheten minskar med två månader för dem med nystartsjobb. Majoriteten får behålla jobbet även efter att subventionen upphör. IFAU fann dock att 63 procent av anställningarna skulle ha kommit till stånd även utan subventioner från staten.

A-kasseavgifter

Syfte: Medlemmar i a-kassor med hög arbetslöshet skulle betala högre avgift. På så vis skulle lönekraven och därmed arbetslösheten pressas ner.

Effekt: Fiasko.

Finanspolitiska rådet har konstaterat att differentieringen av a-kasseavgifterna av en rad olika anledningar inte hade de önskade effekterna. I stället ledde dessa till att hundratusentals människor, ofta i låglönebranscher, lämnade a-kassan. I november konstaterade finansminister Anders Borg att reformen inte varit helt lyckad och att han kunde tänka sig att ta bort differentieringen.

Jobbgaranti för unga

Syfte: Att snabbare få ungdomar tillbaka i arbete.

Effekt: Inga långsiktiga.

IFAU:s granskning visar att ungdomar fick jobb snabbare under ett av två undersökta år. Forskarna fann dock inga långsiktiga effekter. Ett år senare var ungdomarna i målgruppen i lika hög grad inskrivna hos Arbetsförmedlingen.

Sänkning av arbets­givaravgifter för unga

Syfte: För att minska arbetslösheten bland dem under 26 år halverades arbetsgivaravgifterna för dem.

Effekt: Ingen mätbar.

Arbetslösheten bland unga är högre och sysselsättningen är lägre än den var när reformen sjösattes. Både Finanspolitiska rådet och IFAU har ifrågasatt om sänkningen har några långsiktiga effekter för sysselsättningen. Det pågår flera studier om reformens effekter.

Jobb- och utvecklingsgaranti

Syfte: Se till att långtidsarbetslösa inte fastnar i passiv arbetslöshet.

Effekt: Svag.

Aktiviteten ska motsvara den tid deltagaren skulle ha arbetat. Men en granskning från IFAU visar att aktiviteten är mycket lägre. De flesta, 65 procent, lade högst tio timmar i veckan på aktiviteter och jobbsökande.

Jobbcoacher

Syfte: De så kallade jobbcoacherna infördes 2009 och skulle hjälpa arbetslösa i deras jobbsökande.

Effekt: Marginell.

En färsk granskning från IFAU visar att 2,6-miljarderssatsningen inte gav fler jobb. Enligt rapporten kortar coacherna arbetslöshetstiden för personer som redan står nära arbetsmarknaden med en till två veckor. Däremot är de med en jobbcoach mer nöjda än andra.

Rut

Syfte: En av tankarna med avdraget för hushållsnära tjänster var att skapa fler jobb i tjänstesektorn.

Effekt: Fler jobb.

Det finns ännu inga oberoende granskningar av rutavdragets effekter för sysselsättningen. Däremot visar Skatteverkets årliga genomgångar att fler utnyttjar avdraget och att fler företag i sektorn startas. Att Skatteverket menar att svartjobben minskat är också en indikation på att sänkningen sannolikt haft sysselsättningseffekter.

Etableringsreform för nyanlända flyktingar

Syfte: En så kallad etableringslots ska hjälpa nyanlända flyktingar att etablera sig i Sverige.

Effekt: Mycket liten.

Enligt en rapport från Statskontoret har endast fyra procent av dem som varit inskrivna fått jobb.

Kulturarvslyftet

Syfte: Ge människor som varit sjukskrivna eller arbetslösa länge en chans på arbetsmarknaden samtidigt som kulturarvet rustas upp.

Effekt: Fiasko.

Målet för i fjol var att 1 200 utförsäkrade skulle få jobb. Det blev 106. Årets mål på 2 000 nås inte heller