einfeldt i måndags: "Det är inte korrekt att beskriva Sverige som i ett läge med massarbetslöshet. Om man tittar på etniska svenskar mitt i livet så har vi mycket låg arbetslöshet."
Reinfeldt i tisdags:"Mina politiska motståndare väljer att lösa samhällsproblem genom att hävda att de inte existerar!"
Jag är så otroligt, otroligt, otroligt trött på Fredrik Reinfeldts förslumning av den politiska diskussionen. Denna billiga buskretorik som kan vända på en femöring från en dag till en annan. Målgruppstestad, schlingmannskt PR-slickad våldtäkt av mottagarens öron. "Svenskarna är mentalt handikappade", skrev Reinfeldt i sin bok "Det sovande folket". Hans skamlösa retoriska sol-och-vårande - som uppenbarligen fungerar på rätt många - kan tyckas bevisa att han hade rätt.
Den Store Ledaren har i några års tid avfärdat de som uppmärksammat och velat göra något åt massarbetslösheten i vårt land med att "ni vill ha det som i Grekland!". En argumentation så billig att finansminister Anders Borgs egen f.d. finanspolitiska rådgivare kände sig tvungen att ta regeringen i örat.
När statsministern nu till slut själv tvingas ta i frågan så gör han det med ett goddag yxskaft. Regeringen Reinfeldt i ett nötskal:
"Vi har ingen massarbetslöshet i Sverige om man räknar bort invandrare, människor med handikapp och sjukdomar och de med lägst utbildning" (dvs de grupper som alltid har osäkrast ställning på arbetsmarknaden i alla konjunkturlägen).
Men fast vi inte har något arbetslöshetsproblem alls om man bara räknar på rätt sätt, så är det ändå viktigt att så fort en får chansen påpeka att de som vill göra något åt arbetslösheten "vill ha det som i grekland"."
Vi lever i den bästa av världar där alla viktiga personer har jobb och bostad och mår prima och passar det inte så kan ni alla åka till Grekland! Klart slut!
***
För övrigt är arbetslösheten bland inrikes födda idag högre än när Reinfeldts ekonomiska politik började gälla (Kvartal 1 2007: 5,8%, Kvartal 1 2012: 6,4%). Och hur man än räknar har Sverige minst lika hög arbetslöshet som det Anders Borg och Moderaterna (inte sossarna) kallade ”massarbetslöshet” 2006. (Lånat av Ali Esbati).
Invandrare, sjuka, lågutbildade, dessa grupper fyller funktionen som stötdämpare på arbetsmarknaden. De åker ut först när arbetslösheten stiger. Men om arbetslösheten stiger och hur hög den blir beror på helt andra saker: vilken ekonomisk politik och penningpolitik som bedrivs av regering och riksbank. Saker som Rajraj definitivt inte har någon lust att diskutera. Han pratar hellre "etniska svenskar" och "utrikes födda".
ag har inte skrivit något om rättegången mot Anders Behring Breivik. Det sägs redan så mycket på andra håll. Idag, när den andre högerextreme mördaren - Peter Mangs - också ställs inför rätta fortsätter diskussionen om deras psykologi, om hur de blev den sortens mänskliga avskräde som inte bara är kapabla till att mörda oskyldiga ungdomar i kallt blod, utan dessutom lyckas övertyga sig själva om att det är DE själva som är de goda, hjältarna i filmen, och att det är deras oskydliga offer som är skurkarna.
Om det har det redan sagts mycket klokt och en hel del korkat, och jag överlåter den fortsatta debatten åt psykologerna. Men om Breiviks och Mangs psyken dissekeras i offentligheten och i rättsalarna så får de ha sina politiska ideologier mer eller mindre ifred. Aftonbladet gjorde ett rätt slarvigt försök att bemöta några enskildheter i den norske terroristens manifest, men den stora generalidiotin får han ha ifred. Den som är själva grundbulten i det islamofobiska och rasistiska tankebygget, som delas av långt fler än narcisisstiska massmördare. Idén att det det pågår ett "civilisationernas krig" mellan muslimer och kristna. Att vi västerlänningar är offren i detta anfallskrig, som, enligt Breivik och hans allierade utkämpas genom invandring och en hemlig plan att föda muslimska barn.
Vill man förstå hur det kommer sig att ett mänskligt avskräde som Breivik kan mörda ungdomar på ett sommarläger i kallt blod och fortfarande se sig själv som hjälten i filmen så måste man förstå den här upp-och-nervända världen som han gått vilse i, tillsammans med många andra. Det är jobbigt. Man tvingas inse att man måste argumentera mot denna världsbild, trots att hålen i den borde vara uppenbara för alla som passerat den svenska skolan och kan läsa en dagstidning. Jag skrev såhär om detta i december:
"Precis som judehatet på 30-taletvar en slöja som skulle dölja de verkliga konflikterna i samhället genom att hetsa befolkningsgrupper mot varandra som skulle ha tjänat på att stå enade, så fyller muslimhatet idag sin funktion som weapon of mass distraction. Massförförelsevapen. En slöja som döljer hur världen verkligen ser ut. Det är ingen slump att mycket av ideologin produceras i USA, av amerikanska neokonservativa och krigshetsare. Muslimhataren kan rabbla 100 skäl till varför muslimer inte är att lita på. 100 korancitat ryckta ur sitt sammanhang som ska bevisa varför muslimer är så mycket farligare är kristna (trots att Bibeln är en mycket våldsammare text än Koranen). Han kan hålla ett långt föredrag om hur Europa hotas av en muslimsk demografisk invasion. Hur muslimska mammor som föder barn egentligen är soldater i "befolkningskriget". Men han har aldrig funderat över att det idag faktiskt är vi i västerlandet som invaderar, ockuperar, bekrigar och terroriserar muslimska länder, jorden över. Som beter oss precis så som han påstår att muslimerna kommer att göra. Som med våra långa klåfingrar gjort Irak, Afghanistan, Pakistan, Yemen och en rad länder till till explosiva, blodiga krutdurkar. Ofta med olja som motiv. Alltid med makt. Här är en karta över muslimska länder som bombats av USA eller Israel. Inte komplett men talande.
Vad är det mest rimliga antagandet:
1. Vissa muslimer blir hatiska mot västerlandet för att vi har frihet, demokrati och mänskliga rättigheter? 2. Vissa muslimer blir hatiska mot västerlandet för att vi släpper bomber på dem och dödar civila i hundratusental, ockuperar deras hemländer och heliga platser och stödjer deras diktatorer i utbyte mot olja?
Inget är svårare för en muslimhatare än att se saker ur muslimernas synvinkel. Eller ur en synvinkel kritisk till, eller ens medveten om västerländska krig och ockupationer i muslimska länder. Inget är bekvämare än att hålla sig med dubbla måttstockar. Nationalism och fascism förutsätter just dubbelmoral och hyckleri. Redan George Orwell insåg detta och skrev 1945, när Europa precis härjats av det hittills mest förödande krig som mänskligheten skådat:
”All nationalists have the power of not seeing resemblances between similar sets of facts. A British Tory will defend self-determination in Europe and oppose it in India with no feeling of inconsistency. Actions are held to be good or bad, not on their own merits, but according to who does them, and there is almost no kind of outrage — torture, the use of hostages, forced labour, mass deportations, imprisonment without trial, forgery, assassination, the bombing of civilians — which does not change its moral colour when it is committed by ‘our’ side. . . . The nationalist not only does not disapprove of atrocities committed by his own side, but he has a remarkable capacity for not even hearing about them.”
(Orwell: ”Notes on nationalism”)"
Möjligen var jag lite för generös mot Breivik när jag skrev detta i vintras. Jag tror nog att han - till skillnad från mindre ideologiskt drivna muslimhatare - är mycket väl medveten om de västerländska anfallskrigen, ockupationerna och stödet till de arabiska diktatorerna som ska garantera oss fortsatt tillgång till billig olja. Jag tror bara att han, liksom de amerikanska neokonservativa som konstruerat islamofobin som politisk ideologi, skiter i det. Tar den västerländske mannens rätt att bygga vidare på sitt imperium med våld och fortsätta plundra jordens fattigare länder på råvaror för självklar, rent av gudagiven.
Om George W Bushs Pentagon, styrt av högerhöken Donald Rumsfeld, kunde medge dessa sanningar redan 2004 så måste de väl vid det här laget ha kunnat leta sig in i också de mest tjockskalliga europeiska muslimhatarnas medvetanden? Problemet är snarare de dubbla måttstockarna som Orwell skriver om. Skygglapparna. Nationalismens och fascismens fantastiska förmåga att undvika att se likheter mellan identiskt utbytbara faktum.
Terror riktad mot civila är ett vidrigt brott, när den sker på västerländsk mark och gärningsmannen är en skäggig islamist. När västerländsk statsterrorism dödar civila afghaner, äh vem orkar bry sig? Att invandrade muslimer föder barn och kan komma att få någon form av politiskt inflytande i framtiden är upprörande och "det största hotet mot Sverige sedan andra världskriget", för att citera en känd svensk muslimhatare. Att västvärlden ockuperar muslimska länder militärt och stödjer vederdvärdigt brutala diktaturer som t.ex. den saudiarabiska med vapenexport och pengar, äh, vem orkar bry sig?
Det här blir begripligt först när man inser att nationalismens och fascismens funktion är att vara slöjan som döljer de verkliga konflikterna och avleder folkets ilska i en för eliterna säker riktning. A weapon of mass distraction. Ett massförvillelsevapen. Låter du dig luras av Breivik?
Vill man förstå hur det kommer sig att ett mänskligt avskräde som Breivik kan mörda ungdomar på ett sommarläger i kallt blod och fortfarande se sig själv som hjälten i filmen så måste man förstå den här upp-och-nervända världen som han gått vilse i, tillsammans med många andra. Det är jobbigt. Man tvingas inse att man måste argumentera mot denna världsbild, trots att hålen i den borde vara uppenbara för alla som passerat den svenska skolan och kan läsa en dagstidning. Jag skrev såhär om detta i december:
Tory will defend self-determination in Europe and oppose it in India with no feeling of inconsistency. Actions are held to be good or bad, not on their own merits, but according to who does them, and there is almost no kind of outrage — torture, the use of hostages, forced labour, mass deportations, imprisonment without trial, forgery, assassination, the bombing of civilians — which does not change its moral colour when it is committed by ‘our’ side. . . . The nationalist not only does not disapprove of atrocities committed by his own side, but he has a remarkable capacity for not even hearing about them.” 
