Som jag skrev igår så verkar den här valrörelsens enda lilla skräll komma från Piratpartiet. I dagens opinionsmätning från SvD får de 6 procent, och ser därmed ut att segla in i EU-parlamentet. Jag är kluven till piraterna. Å ena sidan är det bra att de tvingar det politiska etablissemanget, borgarna och sossarna, att prata om integritetsfrågor. Utvecklingen mot ett allt stöddigare storebrorssamhälle som hela tiden kikar oss över axeln och pillar med sina smutsiga fingrar i våra datorer och telefoner har verkat ostoppbar de senaste åren. Som det ofta blir när sossarna och borgarna slår sina påsar ihop.Vänsterpartiet och miljöpartiet har hela tiden varnat för var den här utvecklingen leder oss och försökt bromsa, men eftersom massmedia inte vill släppa fram systemkritiska vänsterrröster så har detta motstånd inte setts och hörts, och som en följd därav inte heller gett nya väljare till dessa partier. Då uppstår istället ett politiskt tomrum som kan fyllas av ett enfrågeparti; Piratpartiet.

Så å ena sidan är jag glad över att de många väljare som oroas över utvecklingen mot ett övervaknings- och kontrollsamhälle kan kanalisera sitt engagemang partipolitiskt. Å andra sidan är det synd att deras röster går till ett enfrågeparti, som enbart har internet och integritet på programmet. För mig är kritiken mot FRA, IPRED, ACTA och allt annat jävelskap som klåfingriga politiker hittar på för att kunna hålla sina medborgare kontrollerade och övervakade en del i en större systemkritik. Den passar som hand i handsken med kritik av EUs ûberbyråkrati och utvecklingen mot en superstat där det folkliga inflytandet över politiken reduceras till en formalitet som dribblas bort mellan lobbyister och eurokrater. Den kompletterar också den klassiska socialistiska kritiken av hur storföretagen (i det här fallet upphovsrättsindustrin, skiv- och filmbolagen) utövar makt i samhället i kraft av sin rikedom och sitt inflytande, medan vi vanliga människor tvingas stå med mössan i hand, vara glad om vi överhuvudtaget har ett jobb att gå till och tacksam för varje smula som blir över från de rika och mäktigas bankett. Piratpartiets politik rymmer ingen övergripande systemkritik. I EU-frågor kan de mycket väl komma att rösta för mer makt åt EU-byråkratin på demokratins bekostnad. Och hur kommer de att reagera när storföretagens lobbyister trycker på för lönedumpning och slappare utsläppsregler för miljögifter? Ingen som vet.

Jag ska iallafall kryssa för vänsterpartiets Erik Josefsson, som säkerligen kommer att ge storebror en match i integritetsfrågorna, och dessutom har ett helhetsperspektiv som bär i de 99 procent av omröstningarna i EU-parlamentet som handlar om något annat.