Varför valkampanjar borgerliga Expressen för Gudrun Schyman och F!?

E

n sak kan man vara säker på när det gäller tidningen Expressen: När det börjar vankas valrörelse så transformeras den "oberoende liberala" kvällsblaskan till en oblyg kampanjmaskin för Alliansen och högersidan i svensk politik. Och då snackar jag inte om ledarsidan. Alla borgerliga tidningar har borgerliga ledarsidor. Det är helt i sin ordning. Ledarsidor har dessutom inte så många läsare och talar mest till de redan övertygade. Expressen kampanjar på nyhetsplats, på ett sätt som skiljer ut dem från resten.
 
 
    2010 plockade tidningen till exempel upp Mona Sahlins 15 år gamla tobleroneaffär och drog den några varv till, för att sabla ner de rödgrönas statsministerkandidat med så mycket gammalt skit som möjligt. Medieforskaren Kent Asp granskade hur media skött valrörelsen 2010 och konstaterade:
 
    "Expressen ger på sina nyhetssidor den klart mest negativa bilden av de rödgröna – tre av fyra artiklar vinklade på Sahlin är starkt negativa. Expressen skiljer sig inte enbart från de andra tidningarna i tendens, utan också genom rapporteringens stora omfattning och starka fokusering på Mona Sahlin."
 
 
    En annan undersökning, från Uppsala universitet, kom fram till samma sak: 
 
    "Expressen är den tidning som uppvisar störst obalans i sin bevakning. Framförallt Mona Sahlin får en märkbart ogynnsam behandling, både vad gäller bild och text. Antalet bilder och artiklar om Mona Sahlin och de rödgröna är fler antalsmässigt men också mer missgynnande."
 
 
    Expressen fulkampanjar alltså ogenerat för det politiska block som tidningen sympatiserar med med metoder importerade från den brittiska slaskpress som ägs av den korrupte mediemogulen Rupert Murdoch.
    När tidningen gör det på nyhetsplats idiotförklarar den sina egna läsare, som antas inte märka eller inte bry sig om att de blir manipulerade.
    Jag har funderat på vad de skulle försöka med i årets valrörelse, då allt ser nattsvart ut för Alliansen och det inte finns någon uppenbar svag länk att hacka sönder i oppositionsblocket. Svaret verkar - något förvånande - vara: kampanja för Feministiskt Initiativ!
 
 
    Döm själva av skörden av positiva artiklar om F! bara de senaste veckorna - resultatet av en snabb googling, inte på något vis den kompletta listan av F!-haussande artiklar i Expressen. Fundera på vilken stämning som bildval och rubriker ska sätta. Notera avsaknaden av kritik eller svåra frågor: 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
    Med såna rubriker om "Succesiffror, ojojoj!!!", "Löfvén tvingas släppa in i regeringen", "Schyman en kristallklar partiledare", osv så skulle man ju tro att Feministiskt Initiativ är ett politiskt jordskred som möblerar om svensk politik radikalt. Men under den period då Expressen kampanjat som fläskigast för Gudrun Schyman så har det alltså gällt ett parti som legat på mellan 1,3-2,2 procentenheter i mätningarna. Den hittills starkaste mätningen för F!s del gav 3,2 procentenheter, vilket är en bit från riksdagsspärren och ännu längre från en plats i EU-parlamentet. Och detta EFTER flera veckors odelat positiv och praktiskt taget daglig uppmärksamhet i Expressens nyhetsflöde.
    Med samma måttstock borde piratpartiet (2,2 procentenheter i den senaste mätningen) också vara värt att skriva upp och göra hemmahos-besök hos, men där är tystnaden alldeles öronbedövande. Alliansens småpartier (C och KD) ligger bättre till än F! men ingen skulle väl kalla dem för framgångssagor?
 
 
    Missunnar jag F! att glassa sig i strålkastarljuset? Inte egentligen. Det finns sämre partier som Expressen skulle kunna välja att haussa: SD till exempel. Alliansens fyra tröttisar. S eller MP för den delen. Men Expressens kampanjjournalistik i en valrörelse händer inte av en slump så det är intressant att försöka förstå varför!
 
 
    Kanske tidningen gör samma kalkyl som Göran Greider: F! kan locka en hel del vänsterväljare till sig, och därmed försvaga framförallt V, men får troligen svårt att komma över fyraprocentspärren.
    De är ett parti som tilltalar en akademisk medelklass i storstäderna framförallt men har svårt att bredda sin väljarbas. Om Expressen (och annan media) lyckas ge F! precis lagom mycket vind i seglen, säg att de får runt 3 procentenheter i valet, så har det ganska stor chans att bli avgörande i höstens riksdagsval. Större än så är nämligen inte gapet mellan de rödgröna och alliansen + stödpartiet SD.
    Dessutom kan det flytta bort fokuset från debatten om vinster i välfärden och privatiseringar som framförallt V driver och som såklart är beroende av hur det går för V i opinionen. Om V drabbas av opinionsmässig pyspunka på grund av framgångar för F! så kan de sju andra partierna som helst av allt vill slippa prata ett ord till om privatiseringar dra en lättnadens suck.
 
 
    Risken med den strategin är dock att den lyckas lite bättre än vad tidningen tänkt sig och att F! faktiskt lyckas ta sig över riksdagsspärren i höst. Det är inte alls omöjligt att det sker en överströmning också av sossar och miljöpartister som är trötta på sina partiers blekhet och mittenflörtande.
    Isåfall skulle liberala Expressen ha hjälpt till som barnmorska vid förlossningen av ytterligare ett parti på vänsterkanten i svensk politik. Det lär väl knappast tidningens högborgerliga ägare jubla åt? Eller ser man möjligen F! som att föredra framför vänsterpartiet, feministiskt OCH socialistiskt?
 
 
 
    Inte för att spinna iväg för långt ut i konspirationsteoriernas underbara värld, men helt säkert finns det någon slags politisk tanke bakom Expressens kampanj för F! och syftet med den är INTE att gynna feministisk politik och vänsterblocket i svensk politik. Det kan nog alla som känner till Expressen enas om. En avmaskering av strategin hittar man faktiskt på Expressens ledarblogg:
 
 
 
 
***
 
 
    Det pågår för övrigt en mycket intressant debatt om klass och systemkritik mellan vänsterpartister och andra socialister och F!are. Den kan nog ge en fingervisning om varför en borgerlig tidning föredrar framgångar för F! framför framgångar för V. Jag kommer att skriva mer om detta senare men här är några inlägg värda att kolla in för den intresserade: 
 
 
Arash Hakimnia i Fria Tidningen: "Vad är en bortkastad röst?"
 
Replik Veronica Swärd och Kenneth Hermele: "F! är en del av den globala rättviserörelsen"
 
 
Shora Esmailian i Dagens Arena: "F! har illusioner omkapitalismen"
 
 
Rosanna Dinamarca och Martina Skrak: "Både klass och kön är viktigt"
 
 
 DN 1, 
 
 
 
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här:







Twingly Blog Search link:http://homopoliticus.blogg.se/ sort:published


Netroots - Socialdemokraterna



Politik bloggar