Miljöpartiet och sossarna såg väldigt nöjda ut idag när de tronade vid sidan av Fredrik Reinfeldt, men riktigt vad de har att vara nöjda över begriper jag inte. Innan valet insåg de att kriget i Afghanistan är totalt kontraproduktivt, innebär att afghanska civila mördas i onödan och göder en korrupt regim. Nu ska de tillsammans med borgarna kriga i minst fyra år till för att "civilisera vildarna". Om omständigheterna så medger så kan det svenska deltagandet i kriget förlängas på obestämd tid. (Inte ens amerikanerna påstår sig vilja stanna längre än till 2014 i vilket fall som helst, så hur uppgörelsen kan presenteras som någon slags förhandlingsseger för trupptillbakadragande övergår mitt förstånd.) Nio år har vi redan krigat och läget för mänskliga rättigheter i Afghanistan har försämrats stadigt. Den nuvarande regimen som vi stöder lyckades bara klamra sig fast vid makten genom valfusk. Listan över ockupationsstyrkornas övergrepp mot civila afghaner växer stadigt - och för varje bombat bröllop, för varje dödat barn, växer talibanernas styrkor.

Det de rödgröna föreföll ha insett innan valet var viktigt: krig skapar bara mer problem. De enda som tjänar på krig är de mest våldsamma, sociopatiska elementen i både samhället som angriper och samhället som tvingas försvara sig. Högerns och USAs lögner om varför vi befinner oss i Afghanistan, för kvinnornas skull, för att barnen ska få gå i skolan, är patetiska. Krig har aldrig utkämpats för såna goda syften. Inget land riskerar sina trupper får att ett annat lands barn ska få gå i skolan. Krig handlar om makt över strategiskt viktiga regioner, makt över naturtillgångar och makt över människor. Sverige har en lång och stolt tradition av att inte kriga. I nutid är det bara vänsterpartiet som håller den vita fredsfanan högt. Uppenbarligen är sossar och miljöpartister mer sugna på att samkväma med borgerligheten än att bedriva oppositionspolitik. Ett svek mot afghanerna och ett svek mot den svenska neutrala traditionen. Men för all del, för vänstern kan det nog vara lyckat att vara det enda partiet som driver en konsekvent opposition mot vårt blågula krigsäventyr i fjärran land. Vad rasistpartiet tycker i frågan blir man ju inte klok på.

Gårdagens Dokument Utifrån var förresten mycket sevärt. Den amerikanska våldtäkten på Irak var temat, med anledning av WikiLeaks senaste informationsdump om hur illa de amerikanska ockupanterna skötte sin krigföring och ockupation. Jag blir fortfarande förbannad när jag hör W Bush och Tony Blair ljuga sig blåa. Jag vet redan hur jävligt läget i Irak var, och är, efter invasionen. Men varje gång jag hör om barn som torterats med borrmaskiner eller familjer som mejats ner vid nån vägspärr vill jag kasta fjärrkontrollen i TV-rutan. Saddam Hussein fick dingla i galgen för sina brott, och det var välförtjänt. När ska krigsförbrytarna Bush och Blair, med långt fler människoliv och ett mer omfattande lidande på sina samveten än Saddam, få sina välförtjänta straff? Förmodligen aldrig. Och det säger en hel del om den värld vi lever i.

DN 1,