The Borg is here. You will be worklined.

Den stora behållningen i riksdagens budgetdebatt var nog att höra Johnny Skalin från SD förklara sitt partis ekonomiska politik. Något orutinerad, men nervositeten var inte hans största problem - snarare den ekonomiska politik om han försökte försvara. "Sverige är som ett företag", berättade han. "Ett företag kan inte anställa om det inte finns jobb att utföra".

Även bortsett från att privata företag har en del dödkött (ägarna till exempel) så är det ett skvatt galet resonemang. Hans poäng var såklart att Sverige inte kan ta emot invandrare eftersom vi har hög arbetslöshet.

Om man antar att Sverige faktiskt fungerar som ett enda stort företag så är Skalin logisk. Men vem köper företagets produkter? Företaget Sverige AB består ju i själva verket av individer anställda av en mängd olika företag, för att inte tala om stat, kommuner och landsting. Som köper och säljer produkter och tjänster av och till varandra. Varje infödd och invandrad svensk bidrar med sin arbetskraft till produktionen och med sin köpkraft till den totala efterfrågan i samhället. Om efterfrågan höjs, ska vi säga på dalahästar, så får ju företaget som tillverkar dem sälja fler och tvingas förmodligen nyanställa. Ju fler svenskar vi blir, desto större total efterfrågan och desto fler nya jobbtillfällen. Det här är inte direkt avancerad ekonomi, eller kontroversiell. Alltså kunde till och med folkpartiets Carl B Hamilton, som ofta framstår som rätt osympatisk, plocka några snällpoäng genom att förklara detta.

Mer störande än Sverigedemokraterna är finansminster Borgs självbelåtna mantra att "Sverige klarat krisen mycket bättre än andra länder". Det tjatades sönder redan i valrörelsen, och regeringen kom undan med det. Deras PR bygger konsekvent på att upprepa väldigt enkla catchfraser, mantran, som sätter sig i skallen på folk. Sanningshalten i dem är mindre viktigt.

Arbetslösheten i Sverige har ökat snabbare än i andra EU-länder. Ungdomsarbetslösheten är katastrofal; Nordens högsta och inom hela EU ligger bara två länder sämre till. I OECDs så kallade "välståndsliga" -  som mäter hur medlemsländerna placerar sig i förhållande till varandra - halkar Sverige ner. 2007 hade en genomsnittssvensk en levnadsstandard som var elva procent högre än OECD-snittet. 2009 låg vi bara sju procent högre. Anders Borgs politik har lett till massarbetslöshet, ökade klyftor mellan fattiga och rika och ett Sverige som tappar välstånd i förhållande till jämförbara länder. Vad är det då han är så stolt över?

Inte kan det väl vara att vi klarade oss helskinnade ur eurokrisen i våras? Det vore ju ett indirekt erkännande av det kloka i vänsterns motstånd mot svensk anslutning till valutaunionen! Att Sverige klarade sig bättre än USA och Storbritannien ur bankkrisen 2008? Vi hade ju vår bankkris redan på 90-talet och byggde förhoppningsvis upp lite mer hållbara banksystem efter det - inte heller något som Anders Borg kan ta åt sig äran av.

Som alltid när man försöker hitta substansen i "nya" moderaternas PR-spinn så är det som att vada fram i dimma. Orden är allt, verkligheten ovidkommande. Full sysselsättning pratar Borg om, fast regeringens prognos för 2010 räknar med en arbetslöshet på åtta procent. Men klart, han vill ju inte tala om vad han anser vara full sysselsättning. Är det de sex procents arbetslöshet som regeringen sätter som mål för 2014? Det  som moderaterna kallade massarbetslöshet 2006?


Kommentarer


Kommentera inlägget här:







Twingly Blog Search link:http://homopoliticus.blogg.se/ sort:published


Netroots - Socialdemokraterna



Politik bloggar