Greklandsrea!
R
idån verkar aldrig gå ner på det grekiska dramat. En tragedi (ett grekiskt ord, liksom demokrati) i många akter. Nu kan hugade hyra Akropolis, symbolen för det antika Grekland. Landet som gav demokratin och filosofin till världen. För det facila priset av 15000 kronor om dagen. Grekerna hoppas få företag som vill spela in reklamfilmer att nappa. Men varför nöja sig med att hyra? Kanske dags att sälja av hela skiten?
Nyliberalerna har länge drömt om att bygga sitt konstgjorda ö-paradis helt utan skatter, minimilöner, socialal välfärdsystem, fackföreningar och besvärliga arbetsrätts-och miljölagar på världshaven (av någon anledning vill de inte flytta till det nyliberala mönsterlandet Somalia). Men varför gå över ån efter vatten, så att säga? Varför bygga nya konstgjorda nationer när de gamla är bankrutta och bjuder ut sig till högstbjudande? Det är Greklandsrea nu, köp två Akropolis till priset av ett! I praktiken skulle det göra liten skillnad för grekerna, som Erik Berg påpekar i ett vasst blogginlägg redan kokas mjuka i nyliberalismens tryckkokare. Frågan är om ens det samlade trycket från EU-byråkratin och Europas politiska och ekonomiska eliter räcker. Grekland verkar stå på randen till revolution, och det grekiska polisfackets ordförande, som ska försvara politikerna mot folkets vrede, tar istället ställning mot det politiska etablissemanget som han beskyller för brottsliga handlingar (utpressning, konspiration för att störta demokratin, angrepp på det grekiska folkets rättigheter) och tar ställning för demonstranterna:
"Bara folket står för demokrati i Grekland. Det politiska systemet saknar legitimitet."
Och nu sägs det onämnbara av en del EU-länders högsta politiska representanter: Det är dags att Grekland lämnar eurosystemet! Med huvudet före, om de inte inser sitt eget bästa. Hallelujah! Det har vi sagt hela tiden. I det här läget finns bara dåliga val, men ett grekiskt utträde är utan tvekan det minst dåliga. Det sorgliga är att det har tagit så här lång tid och krävts så mycket onödigt lidande för grekerna innan poletten trillade ner. Och frågan är om det inte krävs ett maktskifte och vänsterseger i aprilvalen för att grekerna själva ska inse att det är dags att tacka för sig och gå mot dörren.
Ekot 1, 2, AB 1, LO-tidningen 1,
Bloggadress: http://kafebord.blogspot.com/