Såg reprisen på Star Wars - The Revenge of the Siths häromdan. Den är rätt maffig faktiskt. Som gammal Starwarsdåre så blev jag lättad när George Lucas äntligen fick till det i trean. De första två filmerna; the Phantom Menace och Attack of the Clones var ju rätt svajiga historier med en del direkt genanta inslag av dataanimerade Disneyfigurer som Jar-Jar Binks, som nog fick fler än mig att skruva på sig i biostolen. I trean kändes det äntligen som att Lucas fick klart för sig vilken historia han ville berätta. Och som de flesta bra fantasihistorier har den något att säga om vår verkliga värld och det som händer i den också. Scenen i senaten när den onde Palpatine utropar sig till Kejsare över det Galaktiska Imperiet, med alla diktatorers paradargument; "For a safe and secure society!" är en direkt pungspark åt den utveckling i Lucas hemland USA som fått fler än Star Wars skapare att oroa sig för hur lätt makthavare trampar på frihet och medborgerliga rättigheter, i säkerhetens namn. Lucas låter Prinsessan Padme (Natalie Portman) kommentera Palpatines kupp; "So this is how liberty dies, with thundering applause". Men det skulle lika gärna kunna vara en kommentar till Busherans galenskap, med erövringskrig, Patriot Act, tortyrläger, godtyckliga gripanden och bortrövanden av oskyldiga människor.
Anakin Skywalkers fall från godhet till ondska, ett resultat av av den suveränt spelade Palpatines (Ian McDiarmid) subtila intriger, var den sista pusselbiten som behövde läggas för att göra Lucas filmserie komplett. Och det blev ju riktigt bra till slut.
