Den borgerlighetens förbruning som vissa länge varnat för sker nu mitt framför ögonen på oss, i realtid. För även om en del saker förenar Göran Hägglunds parti med den rasistiska extremhögern, exempelvis motviljan mot homosexuella och andra familjeformer än den heterosexuella kärnfamiljen, har partiet tidigare hållit rent mot den rasistiska högern. Kristdemokraterna har varit en röst mot den växande främlingsfientligheten och en bromsande kraft mot de partier, exempelvis folkpartiet, som gärna hånglar upp främlingsfientliga väljare mot väggen för att få mer röster.

Men när regeringsmakten står på spel så väger principerna lätt. Nu kan ingen längre tvivla; Reinfeldt och hans politiska kumpaner kommer, om det politiska läget så tillåter efter den 19e september, att regera Sverige med stöd av ett rasistiskt parti. Säkert med förhoppningen om att kunna hålla partiet kort. Den strategin funkade inte så bra i Danmark. Redan nu börjar man förbereda väljarna så smått. Det sätter de senaste dagarnas förvånansvärt hätska antikommunistiska utspel i ett sammanhang. Vänsterpartiet, som var med och kämpande för den svenska rösträttens införande och har stött varenda demokratisk reform och välfärdsreform sedan dess (till skillnad från högern), ska nu användas som ursäkt för ett samarbete med ett parti som inte tycker att alla människor är lika mycket värda. Ett parti vars medlemmar fortfarande är dubbelanslutna till rent nazistiska organisationer. Ett parti vars politiska företrädare kläcker ur sig saker som:

Kan Göran Hägglund hitta någon, en enda vänsterpartist, som säger något som i vidrighet kan jämföras med detta, eller med den övriga tröttsamma skit som rasistpartiets sympatisörer sitter och vräker ur sig på diverse  internetforum för rättshaverister och rädda pojkar, dag och natt, så får han gärna återkomma. Annars tycker jag att han ska ta och stänga truten!