Hur har ni det med spriten egentligen, SD?
N
är sverigedemokrater pratar politik (speciellt om de får vara anonyma på nätet) får man ofta känslan av Grabbarna Grus på fylleturne. Inget ont om fyllesnack, men låt oss inte döpa om vår tillfälliga neuronkoma till "att vara politiskt inkorrekt". Låt oss inte glorifiera dumheterna. Risken för politiska partier som gör det är ju att de drar till sig människor med verkliga missbruksproblem, och dessutom förvärrar deras situation. William Petzäll blir nu politisk vilde efter att ha stötts ut i kylan av sitt eget parti på grund av sina missbruksproblem.Låt mig gissa att de bruna nätstormtrupper som drog ut till Petzälls försvar när hans fylleslag för första gången blev offentliga den här gången kommer att rikta bajonetterna åt ett helt annat håll. Säkerligen hade Jimmie Åkesson föredragit att Petzäll gjorde en diskret sorti och lämnade över platsen till någon ur det sverigedemokratiska järngänget. William Petzäll kommer nog inte att ha så värst många kompisar i riksdagen framöver. Möjligen får han sällskap av Erik Almqvist, om han efter det ökända fylleslagsmålet på Stureplan häromveckan också kommer att pressas till att avstå från sin riksdagplats. Eller ingår han - till skillnad från Petzäll - i det inre sverigedemokratiska grabbgänget och är därmed okränkbar?
Inte för att jag gråter många tårar över att en sverigedemokrats politiska bana slutar i en sladdvurpa. Men det luktar onekligen lite skunk om hur partiet ifråga har hanterat Petzälls missbruk. Istället för att sparka ut enstaka syndabockar och svaga länkar på gatan så kanske man borde ta sig en rejäl funderare på vilka signaler man som parti sänder ut kring alkohol och vilket slags beteende man förväntar sig av sina politiker. Men låt mig gissa att det inte blir särskilt mycket av självrannsakan. Däremot fler tröttsamma utfall mot såväl Petzäll som "PK-media som förföljer SD". Som om inte sverigedemokraterna kommer undan med saker som vilket annat parti som helst hade jagats runt månen och tillbaks för.Den som faller måste få hjälp att resa sig igen. Gudrun Schyman blev på det stora hela taget inte en sämre partiledare av sin alkoholism. Kanske den till och med fick henne att framstå som en mer mänsklig politiker än de flesta? Men så ledde hon ju också ett parti som gav henne både en och två chanser att komma tillbaka, och som begriper sig på det där med medkänsla och solidaritet. Kanske Petzäll borde vända sig till de forna fienderna i (v) för stöd och råd, när han nu fått ett litet prov på hur SDs empatilöshet svider i den egna huden?
Uppdatering: Verkar kunna bli fullt inbördeskrig av det här. Petzäll som bland annat blir kallad "ett kräk" av en person på SDs riksdagskansli hotar med att avslöja pinsamma partihemligheter. Jag har för min del svårt att tänka mig ett liknande spektakel i något annat svenskt riksdagsparti. Men jag hoppas att han låter tungan löpa. Patrioten William Petzäll har här sitt livs chans att tjäna sitt land: Det svenska folket förtjänar att få veta hur snacket egentligen går i SDs inre kretsar. Partiet kastade Petzäll i soptunnan, hoppas att hans partilojalitet åker samma väg.
Bloggat: Jinge, Tankar åt alla håll och kanter, Krassman,
DN: 1, 2, 3, 4, 5, 6, SvD: 1, 2, 3, 4, 5, 6, Exp: 1, 2, 3, 4, 5,
