Imorrn demonstrerar vi för ett fritt Syrien!
E
n ny rapport från Amnesty bekräftar ungefär det vi redan borde veta: Syriens diktator Bashar al-Assad har släppt alla hämningar och verkar fast besluten att vada fram i floder av blod för att behålla strypgreppet på det land han vanstyr. Aftonbladets Wolfgang Hansson skriver om Amnestyrapporten:"Det första som möter en gripen när han kommer till militärens eller säkerhetspolisens lokaler är en skur av slag där metallklädda elkablar, gevärsgolvar och käppar är några tillhyggen som används. Därefter tvingas den gripne att klä av sig allt utom kalsongerna.

Allt handlar inte om smärta. Fången Tareq berättar hur han i ett av den militära underrättelsetjänstens kontor i Damaskus tvingades se på när torterarna våldtog en annan fånge.
Sedan våldtog förhörsledaren Khaled mot en vägg. Khaled skrek och dunkade i förtvivlan sitt huvud mot väggen. Amnesty hävdar att det skett en kraftig ökning i användandet av tortyr sedan det arabiska upproret nådde Syrien för ett år sedan.
Organisationen har intervjuat flyktingar som tagit sig till Jordanien efter att de släppts. Ökningen är så kraftig att Syrien enligt Amnestys bedömning är tillbaka i det skräckvälde som skapades av Hafez Assad, den nuvarande diktatorns far. På 70- och 80-talet när han tog makten och sedan utmanades byggde han upp en omfattande apparat med konkurrerande säkerhetstjänster där avancerad tortyr blev vardagsmat.
När en hel stad, Hama, gjorde uppror slog pappa Assad ner det med extremt brutalitet. Mellan 20 000 och 40 000 människor dödades. Syftet var att skrämma människor till lydnad. Hafez Assad lyckades."
Blodbadet i Syrien har pågått ett år nu och visar inga tecken på att avta. Tvärtom blir det värre. I takt med

När Assads diktatorkollega Khadaffi inledde sina vettlösa angrepp på civilbefolkningen för ett år sedan agerade FN snabbt. Den militära insatsen, motiverad av FNs R2P-princip (Responsability to protect) kan i efterhand kritiseras på många sätt, men de som fördömde den kan väl också svara på frågan: Är det syriska scenariot, med ett utdraget inbördeskrig med udden riktad mot civilbefolkningen att föredra? Än har vi inte sett slutet - eller ens början till slutet, på den syriska tragedin. En militär intervention som den i Libyen verkar orealistisk på flera sätt i Syrien, inte minst (men inte enbart) eftersom den blockeras i säkerhetsrådet av Assads skurkpolare.
Frågan är vad man kan göra istället? För ingen kan väl på allvar mena att omvärlden uttömt sina möjligheter till påtryckingar på Assadregimen? Tvärtom, många av de regeringar som för ett år sedan - när Khadaffi lovade att utrota demokratirörelsen som kackerlackor - talade sig varma för mänskliga rättigheter, har i Syriens fall varit underligt undfallande. Kastas syrierna åt Assads vargar för att det ligger i västs, Rysslands och Kinas gemensamma intresse att undvika att Syrien - ett långt viktigare land än Libyen och Tunisien geopolitiskt - demokratiseras?
Imorrn ska jag iallafall demonstrera för Assadregimens snara fall och för att den syriska vintern ska övergå i en förnyad arabisk vår. Gör det du med!
Uppdatering: Idag skriver FN-förbundets ordförande och generalsekreterare i SvD, "Nu måste omvärlden ingripa". Jag håller med om det mesta.
SvD 1, 2, 3, DN 1, 2, 3, AB 1, SVT 1, Ekot 1, 2,
Bloggadress: http://mjohanssons.blogspot.com/