Dags för Anders Borg att rasa för 25e gången?
D
KATEGORI:Ekonomi
D
KATEGORI:Ekonomi
N
"Regeringen och Miljöpartiet har skapat ett system för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU som lägger all makt hos arbetsgivaren och skapar väldigt lite skydd för löntagarna. Det bäddar för fusk och exploatering, som framgår av fallet med skogsarbetarna från Kamerun.
Påfallande många som kommer hit för att arbeta får jobb som restaurangbiträden, diskare och städare. Det är yrken där det inte råder någon personalbrist i Sverige. Varför väljer företagen ändå att rekrytera denna typ av personal från utlandet? Skälet är att de kan utnyttja dem hårdare och med sämre villkor än andra. Det finns ingen anledning att tillåta det."
"Aftonbladet har varit i kontakt med ett stort antal av juristens före detta klienter, men få vågar berätta öppet om hans verksamhet. De som fortfarande har arbetet kvar jobbar med lättare kökssysslor, ofta mellan 12 och 14 timmar om dagen – varje dag – för summor långt under avtalsenliga löner.
De flesta kommer från Egypten, Libanon och Syrien.
– Ingen av oss tjänar på att prata om det här. Jag vill inte riskera att bli utkastad från Sverige, och min arbetsgivare vill ha kvar mig här. Jag kostar inte lika mycket som de svenska arbetarna, säger en man i 30-årsåldern."
Uppdatering 3: Jonas Sjöstedt till hård attack mot miljöpartiet!
KATEGORI:Invandring
H
KATEGORI:Ekonomisk demokrati
A
KATEGORI:Ekonomi
KATEGORI:Feminism
A
KATEGORI:Ekonomi
A
KATEGORI:Privatiseringar
S
KATEGORI:Privatiseringar
J
KATEGORI:Allmänt
M
KATEGORI:Inrikespolitik
D
en 15e januari är årsdagen av fascisternas mord på Rosa Luxemburg och Karl Liebknecht. Den första segern för nazi-Tyskland. En enorm förlust för socialismen. Men idag är hennes idéer mer aktuella än någonsin. Rosa var en stor tänkare och en stor handlare. Hennes marxism och socialism var inte ortodox och förstelnad utan levande. Och hon slutade aldrig tro på människors förmåga att ta makten över och förändra sina egna liv. Hennes tro på folkets förmåga att styra och leda sig självt var den totala antitesen till den leninistiska idén om kommunistpartiet som en elit som skulle styra samhället över massornas huvuden. Man kan bara gissa vad det skule ha betytt för den kommunistiska rörelsen om hon inte avrättats av fascisterna i Berlin när Spartakistupproret krossades. Rosa insåg snabbt faran med Lenins bolsjevism i Ryssland och skrev redan 1918 en förödande kritik av den partidiktatur och det skräckvälde han var i färd med att skapa:KATEGORI:Mediakritik
A
KATEGORI:Massarbetslöshet
E
KATEGORI:Högerextremism
N
KATEGORI:Inrikespolitik
S
KATEGORI:Högerextremism
S
"Förslaget om rätt till avdrag för läxläsning är själva antitesen till socialdemokratisk ideologi. Det är ett bidrag riktat till den välbärgade medelklassen. Det kommer att öka kunskapsklyftorna. Sjuka och arbetslösa föräldrar kan inte ens teoretiskt utnyttja avdraget, men de får vara med och betala.
Hur kan Socialdemokraterna INTE ta strid mot detta förslag?
Jag begriper det inte. Det är lätt att inse att Socialdemokraterna inte kan gå till val på att återställa alla Borgs skattesänkningar. Folk har vant sig, ställt om sin ekonomi. Och så vidare.
Men om den politiska magkänslan leder till att till varje pris försvara medelklassens privilegier till och med när nya förslag dyker upp, då är något allvarligt fel."
För oss som tidigt såg Löfvén för vad han var - en högersosse som skulle triangulera skiten ur Reinfeldts moderater tills ingen längre kunde se skillnad dem emellan - blir det nästan komiskt. Borde inte glödlampan ha tänts långt tidigare också för Karin Pettersson?
Till exempel när Stefan Löfvén meddelande att han inte tänkte stoppa privata vinster i välfärden?
När det stod klart att Löfvén-sossarna skulle rösta nej till en skatt på finanskapitalister på EU-nivå och därmed låta de som orsakat den senaste finanskrisen slippa vara med och betala för den - men rösta ja till EUs så kallade europakt som flyttar makten över den ekonomiska politiken till Bryssel?
När Magdalena Andersson - sossarnas tilltänkta finansminister - inför en stundande lågkonjunktur då satsningar behövs kritiserar Anders Borg för att satsa för mycket pengar?
När sossarna i ett läge med massarbetslöshet inte verkar kunna formulera en enda sammahängande tanke om hur fler jobb skapas.
När partiets skatteutredning inte bara sväljer regeringens alla skattesänkningar (mest för de rikaste) med hull och hår utan dessutom vill sänka skatterna ännu mer?
I fråga efter fråga har Löfvén vikt ner sig och lagt sig så nära regeringen och moderaterna som möjligt. Säga vad man vill om Juholt (jag var mycket kritisk till massmediadrevet mot honom) men väljarna begrep åtminstone skillnaden mellan honom och Reinfeldt. Och när Juholt kuppades bort så bytte också sossarna fot i en rad politiska frågor, över en natt. Toppstyrt är bara förnamnet.
Innan valet 2014 så måste fler inse att det bara finns en opposition mot högerpolitiken: vänsterpartiet. Annars blir det ytterligare fyra förlorade år.
KATEGORI:Socialdemokraterna
D
"Ny forskning visar att överklassen beter sig sämre än andra. I en studie jämförde man olika sociala grupper och tittade på vilka som beter sig sämst. Och det visade sig att de som har det bättre ställt oftare är oärliga och fuskar mer."
"Flera studier tyder också på att rikare människor är mindre generösa: Studier som omfattar casinospel visar att överklassen behåller mer för sig själva, och i amerikanska undersökningar har man sett att de rika ger en mindre andel av sin inkomst till välgörenhet än fattiga."
"Våra fynd tyder på att om strävan efter egenintresse går okontrollerat, kan det resultera i en ond cirkel: egenintresse leder människor till att bete sig oetiskt, vilket höjer deras status, och det leder till mer oetiskt beteende och ojämlikhet, säger Paul Piff."
"Det är en stor studie som har visat att de med makt är mer benägna att fördöma ett beteende som de själva utövar. Resultaten kan också kasta ljus över något mer grundläggande än klass, nämligen makt. Olika maktförhållanden kan existera mellan samhällsklasserna, men också mellan en anställd och chef, en fru och en man, eller två personer i en förhandling."
KATEGORI:Allmänt
D
Jobbskatteavdrag
Syfte: Sänkt skatt på arbete skulle göra det mer lönsamt att arbeta och sänkta lönekrav ge fler jobb.
Effekt: Osäker, men sannolikt positiv.
I en genomgång av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningsutvärdering (IFAU) blev slutsatsen att det inte går att dra några säkra slutsatser av effekterna. IFAU-forskaren Anders Forslund anser dock att det finns starka indicier för att reformen ökar sysselsättningen. Han nämner att fler över 65 år jobbar liksom att arbetslösheten inte utvecklats lika dramatiskt som under 1990-talskrisen. Även Finanspolitiska rådet drar slutsatsen att jobbskatteavdraget ökar sysselsättningen.
Restaurangmoms
Syfte: Halveringen av restaurangmomsen skulle öka sysselsättningen i en bransch där många ungdomar och invandrare arbetar.
Effekt: Osäker.
Restaurangbranschen hävdar att 6 000 nya jobb skapats, men experterna tvivlar på att sänkningen skapar fler jobb i ekonomin som helhet. Finanspolitiska rådet menar att sänkningen är ineffektiv och kan uppfattas som ett branschstöd. I sin granskning skriver rådet att beräkningarna för hur effekterna av reformen är överskattade.
Flera större utvärderingar är på gång.
Nystartsjobb
Syfte: En subventionerad anställning som ska få tillbaka dem som varit arbetslösa i mer än tolv månader i arbete.
Effekt: God. Minskad arbetslöshet, fler jobb.
I november arbetade 41 315 i nystartsjobb. En rapport från IFAU visar att långtidsarbetslösheten minskar med två månader för dem med nystartsjobb. Majoriteten får behålla jobbet även efter att subventionen upphör. IFAU fann dock att 63 procent av anställningarna skulle ha kommit till stånd även utan subventioner från staten.
A-kasseavgifter
Syfte: Medlemmar i a-kassor med hög arbetslöshet skulle betala högre avgift. På så vis skulle lönekraven och därmed arbetslösheten pressas ner.
Effekt: Fiasko.
Finanspolitiska rådet har konstaterat att differentieringen av a-kasseavgifterna av en rad olika anledningar inte hade de önskade effekterna. I stället ledde dessa till att hundratusentals människor, ofta i låglönebranscher, lämnade a-kassan. I november konstaterade finansminister Anders Borg att reformen inte varit helt lyckad och att han kunde tänka sig att ta bort differentieringen.
Jobbgaranti för unga
Syfte: Att snabbare få ungdomar tillbaka i arbete.
Effekt: Inga långsiktiga.
IFAU:s granskning visar att ungdomar fick jobb snabbare under ett av två undersökta år. Forskarna fann dock inga långsiktiga effekter. Ett år senare var ungdomarna i målgruppen i lika hög grad inskrivna hos Arbetsförmedlingen.
Sänkning av arbetsgivaravgifter för unga
Syfte: För att minska arbetslösheten bland dem under 26 år halverades arbetsgivaravgifterna för dem.
Effekt: Ingen mätbar.
Arbetslösheten bland unga är högre och sysselsättningen är lägre än den var när reformen sjösattes. Både Finanspolitiska rådet och IFAU har ifrågasatt om sänkningen har några långsiktiga effekter för sysselsättningen. Det pågår flera studier om reformens effekter.
Jobb- och utvecklingsgaranti
Syfte: Se till att långtidsarbetslösa inte fastnar i passiv arbetslöshet.
Effekt: Svag.
Aktiviteten ska motsvara den tid deltagaren skulle ha arbetat. Men en granskning från IFAU visar att aktiviteten är mycket lägre. De flesta, 65 procent, lade högst tio timmar i veckan på aktiviteter och jobbsökande.
Jobbcoacher
Syfte: De så kallade jobbcoacherna infördes 2009 och skulle hjälpa arbetslösa i deras jobbsökande.
Effekt: Marginell.
En färsk granskning från IFAU visar att 2,6-miljarderssatsningen inte gav fler jobb. Enligt rapporten kortar coacherna arbetslöshetstiden för personer som redan står nära arbetsmarknaden med en till två veckor. Däremot är de med en jobbcoach mer nöjda än andra.
Rut
Syfte: En av tankarna med avdraget för hushållsnära tjänster var att skapa fler jobb i tjänstesektorn.
Effekt: Fler jobb.
Det finns ännu inga oberoende granskningar av rutavdragets effekter för sysselsättningen. Däremot visar Skatteverkets årliga genomgångar att fler utnyttjar avdraget och att fler företag i sektorn startas. Att Skatteverket menar att svartjobben minskat är också en indikation på att sänkningen sannolikt haft sysselsättningseffekter.
Etableringsreform för nyanlända flyktingar
Syfte: En så kallad etableringslots ska hjälpa nyanlända flyktingar att etablera sig i Sverige.
Effekt: Mycket liten.
Enligt en rapport från Statskontoret har endast fyra procent av dem som varit inskrivna fått jobb.
Kulturarvslyftet
Syfte: Ge människor som varit sjukskrivna eller arbetslösa länge en chans på arbetsmarknaden samtidigt som kulturarvet rustas upp.
Effekt: Fiasko.
Målet för i fjol var att 1 200 utförsäkrade skulle få jobb. Det blev 106. Årets mål på 2 000 nås inte heller
KATEGORI:Ekonomi
U
KATEGORI:Arabisk vår
M
"Om vi menar allvar med att utjämna löneskillnaderna måste kvinnor därför få fler arbetsgivare att välja mellan."
Vid en snabb anblick verkar det ju snitsigt. Privatanställda tjänar mer än offentliganställda, generellt. Släpp in fler privata företag i välfärdsektorn och - bang! - lönerna kommer att höjas. Problemet är bara att dessa privata välfärdsföretag - till skillnad från vad vi i dagligt tal brukar mena med privata företag, som Volvo och Apple - kommer att ha samma summa pengar att laborera med som den offentliga vården (mindre dessutom, eftersom en del av pengarna ska gå till vinst till ägaren). De blir en slags hybrider, privatoffentliga företag, som vill åt våra skattepengar.
Det vanligaste sättet för Carema, Attendo, och andra välfärdskapitalister att tjäna en hacka är att dra ner på personalen. Det ger sig självt att dessa företag inte kommer att vilja spendera mer i lönesummor än den offentliga sektorn. Många välfärdskapitalister gör dessutom sitt allra bästa för att slippa teckna kollektivavtal överhuvudtaget. Enligt en ny undersökning från Kommunal saknar 68 av 140 hemtjänstföretag i Stockholm helt kollektivavtal. Det är naturligtvis förödande för personalen, lönemässigt och arbetsmiljömässigt.
Det hjälper tyvärr inte med magiskt tänkande av Maud Olofssons typ. Kvinnor (och män) i vård- och omsorgsyrken kommer att ha för låga löner så länge den offentliga sektorn bantas sönder med återkommande svältkurer ordinerade av politiker som helst av allt vill sänka skatterna. Det skulle behövas ett rejält tillskott skattepengar för att kunna höja såväl lönenivåer som personaltätheten.
En annan faktor att titta på för den som vill göra något åt de låga lönerna i den offentliga sektorn är den individuella lönesättningen, som också den påstods vara ett sätt att höja kvinnors löner men knappast hållit vad den lovat. Tvärtom har den blivit ett verktyg för arbetsgivarna att hålla mindre röststarka anställda nere.
Arbetets Martin Klepke om kvinnorna och välfärdskapitalisterna!
KATEGORI:Privatiseringar